Jag köper pocketböcker ibland när jag får ett ryck där vid ica-kassan och denna trodde jag skulle få mig att dra på munnen lite åt mäns och kvinnors så olika sidor.
Men icke! Sida upp och sida ner är bara fyllt av bitterhet och martyr. Alla män är likadana. Odugliga, ansvarslösa och totalt ignoranta. Enligt mig är det hon som har problem. Tycker verkligen att det är en tråkig bild hon har av våra fantastiska män. Hon verkar inte se någonting annat än fel och brister och dessutom verkar hon sjukligt intresserad av städning och av att "testa" sin man på olika sätt. Hon lägger en krit-ask i slutet av trappan för att se hur lång tid det tar innan mannen bär upp den. Efter 2 veckor får hon ett raseriutbrott. Varje frukost frågar hon:
- Jaha, hur blir det med XX födelsedag? Har du köpt present?
- Nej - tänkte att vi kan ta det i helgen.
- JASSÅ? Men vilken tur då, att JAG har köpt en present redan!
- Ja, du är duktig älskling...
och så där håller det på. Ingen humor, inte någon självironi eller självinsikt. Visst tar många kvinnor rollen som projektledare i hemmet, men måste vi ta på oss allt ansvar? Skulle livet verkligen haverera om badkaret har en smutsrand kvar efter en badrumsstädning? Eller om man kommer 20 minuter för sent till födelsedagsfesten? Eller om toalettlocket någon gång är uppfällt....ja ok, det sistnämnda kan man ju försöka komma ihåg - men det finns knep! Skaffa katt t.ex - då måste man ju helt plötsligt, annars kan ju kraken trilla i...
Hur som helst - trodde att jag skulle bli road och kunna läsa högt för sambon och garva lite. Men istället blev jag arg. På författaren. För vad hon prioriterar. Och som hon beter sig. Hon säger att hon har en avslappnad attityd till städning, men enligt mig är hon manisk, iskallt beräknande och kan inte må så bra. Hon städar och fixar allt perfekt i hem och åt barnen. För perfekt. I min värld ringer varningsklockorna högt. Hon verkar försöka städa bort sina verkliga problem. Ju mer jag läste desto mer ville jag ge henne numret till någon bra terapeut.
För det är bättre med lite skit i hörnen än ett rent helvete.
3 kommentarer:
Sådana böcker är så störandetycker jag med. men de låter ofta lockande på ytan....
Hoppas ni får en härlig fredagskväll
Kram/Veronica
Finns verkligen inget mer irriterande än generaliseringar av hur killar och tjejer tänker och är. Och om det är nåt jag verkligen går i taket för är tjejer med attityden "åh dessa hopplösa killar som aldrig förstår oss" oavsett om det är sagt med glimten i ögat eller inte.
Här hemma råder det total avslappning och om det är någon som hoppar över soppåsen vid dörren är det jag =).
Kram på dig!
MEN det finns STORA KRÄK också och hennes man kanske var ett egosvin, man ska aldrig dömma någon innan man gått en mil i deras skor eller vad är det man säger MEN nr2 att skriva en cynisk bok om sin man????
Låter sjukt tråkigt!
Kram och trevlig fredag
Skicka en kommentar