...av vårt nya köksord. Det kändes som jag skrivit tidigare som sju svåra år innan det äntligen stod stolt och färdigt i köket vårt. Den goda maten är en lax-planka serverad på en kakel-platta. Det kan ju låta smått skumt, men saken är att kakel är superbra material att servera mat på. Det kan bli i princip hur varmt som helst och för en seg-ätare som jag är det perfekt, för då håller sig maten varm längre :) Det funkar åt andra hållet också. In i frysen bara så kan man servera kalla efterrätter utan att de smälter det första de gör. Sånt där potatismos (hemmagjort, inga onödiga e-ämnen och tillsatser här inte) som blir lite bränt på toppen är helt sjukt gott tycker jag.
tisdag
o jag som trodde dagens goda gärning var kirrad!
Ju mer kontakt man tar med människor desto mer intryck och upplevelser får man här i livet... Häromdagen skulle jag gå till Prisextra och handla mat när jag såg en trasig man på marken som bad om en slant. Dessvärre är det ju inget ovanligt i Stockholm, så jag skulle nog inte ha ägnat honom så mycket uppmärksamhet om det inte vore för att han kommenterade min klädsel. Han tyckte jag var tunnklädd för att vara ute i regnet sa han, det var ju omtänksamt. Jag log och svarade något svamligt. Efter att H och jag handlat så fick vi för oss att slänga till honomm en slant, vi hade inte mer än 11 kr löst dock, men dem fick han. Trodde han skulle nicka lojt och sedan sitta kvar, då hade vi ju lugnt kunnat gå vidare och känt oss lite som omtänksamma och fina människor. Men så fort våra slantar klirrade ner i hans papperskopp så spratt det helt plötsligt till i gubben. Han hoppade till, gav oss ett tandlöst grin och utbrast "YES, nu har jag snart så det räcker till en bärs, haha!!". Ha ha tänkte jag, kul att han i alla fall har humorn kvar. För man vill ju inte gärna att ens lilla bidrag ska gå till mer nedbrytande droger och elände. Så vi gick leende därifrån. Skulle bara köpa en flaska vin också innan hemmets vrå hägrade.
På systemet var det kortläsar-haveri, endast kontanter mottages. Så vi stod och velade och frågade om bankomaten när utan förvarning VÅR gubbe tränger sig förbi oss från Systemet och fräser: HÄR kan ni inte stå o blockera, vissa som har HANDLAT vill förbi och det blir en viss TRAFIK här! I handen hade han en endaste burköl. Som han fått av oss. Det kändes minst sagt lite....tragikomiskt. Han kände inte ens igen oss utan var förgrymmad för att vi blockerade hans väg till närmsta gathörn där han skulle sippa på sin surt förvärvade öl...
Nä, nästa gång slänger jag till honom en macka istället.
På systemet var det kortläsar-haveri, endast kontanter mottages. Så vi stod och velade och frågade om bankomaten när utan förvarning VÅR gubbe tränger sig förbi oss från Systemet och fräser: HÄR kan ni inte stå o blockera, vissa som har HANDLAT vill förbi och det blir en viss TRAFIK här! I handen hade han en endaste burköl. Som han fått av oss. Det kändes minst sagt lite....tragikomiskt. Han kände inte ens igen oss utan var förgrymmad för att vi blockerade hans väg till närmsta gathörn där han skulle sippa på sin surt förvärvade öl...
Nä, nästa gång slänger jag till honom en macka istället.
onsdag
Äntligen
Äntligen, har H o jag fixat en ny kortläsare så att jag kan lägga upp lite bilder :) Det första vi gjorde på inflyttningsdagen var att montera vår lilla drinkvagn. Medans allt annat var kvar i kartonger överallt...

... så passade vi på att gratulera varandra till lägenhetsköpet med champagne o tilltugg.

... så passade vi på att gratulera varandra till lägenhetsköpet med champagne o tilltugg.
tisdag
Ödets ironi?
Alltså ibland är jag bara för mycket. Igår satt jag och svamlade om att "det är något visst med mig och kuvert, jag lyckas alltid tappa dem". Utan att komma på att jag hade glömt ett riktigt viktigt kuvert i omklädningsrummet på Friskis & Svettis samma dag!!! Kom på det idag, på väg till jobbet av någon anledning. Som TUR var fanns det kvar där jag glömt det och den trevliga personalen erbjöd sig till och med att lägga det på lådan åt mig. Kur mot akut tankspriddhet, någon?
Annars var brödet godare idag när det hade fått vila lite.
Hej så länge!
Annars var brödet godare idag när det hade fått vila lite.
Hej så länge!
måndag
Sociala barriärer o lite svammel
God kväll,
Det bor nästan 2 miljoner pers i Stockholm. Egentligen är det konstigt att man inte möter fler knäppisar. På tunnelbanan brukar de iofs vara relativt välrepresenterade. Människor som av en eller annan anledning beter sig utanför de outtalade reglerna. Pratar med sig själva, predikar högt om jordens undergång, sitter och pratar högt om knarkaffärer eller tja, bara beter sig allmänt underligt. Men borde det inte finnas fler som får för sig att t.ex. utnyttja busstiden till att byta om? Jag var nästan påväg att fråga hela bussen om det var OK att byta till träningskläder under resans gång. Det hade varit sjukt effektivt o jag som hade bråttom till mitt träningspass o allt. Men givetvis satt jag snällt kvar fullt påklädd.
Det där är ju ändå rätt bra kanske, eller i alla fall acceptabelt att vi fostrats till ett sådant starkt kollektivt medvetande som talar om vad vi får och inte får göra. Men ibland slår det ju över. I en storstad kan det lätt gå över till någon slags rädsla för sina medmänniskor. Eller är det något annat som leder till att man blundar för människor i sin omgivning? Minns mycket väl när jag hade ca 50 kuvert i en bunt på bussen och blev knuffad så att jag tappade alla kuvert på golvet (det var lervälling dessutom). Jag var nyinflyttad då så i min naivitet trodde jag att någon skulle hjälpa mig att plocka upp dem, eller i alla fall låta mig få böja mig ner o ta upp.... men de betedde sig som en skock panikslagna rådjur och trampade vilt omkring sig på mina fiina vita kuvert för att komma av bussen. Mmm, man får ta det goda med det onda när man bor i stan. Det verkar förresten vara nåt visst med mig och kuvert. Jag har lyckats tappa runt 300 kuvert i en gatukorsning en gång också... trots att jag körde dem i kartonger, på en s.k. "pirra" (typ pensionärsvagn). Några flög sin kos och blev överkörda av 1:ans buss. Men det stannade faktiskt en kvinna och hjälpte mig (iranier tror jag att hon var, det är ett trevligt folk :). Så jag hann med nöd o näppe lasta tillbaks hela balunsen innan den gröna gubben började blinka och ticka allt saktare tills det blev RÖTT o alla bilar tävlade sig genom korsningen.
Slutet gott, allting gott. Idag har jag bakat bröd. Vi får väl se om det blir gott, det innehåller:
mjöl
bakpulver
bikarbonat
lite farinsocker
filmjölk
lite salt
torkade aprikoser
pinjenötter.
Skjuts in i ugnen i 30 min, 200 grader.
Godnatt o sov gott!
PS 1: - om ni undrar hur mycket av varje som ska vara i brödet så är det bara att testa, jag vägrar att mäta upp, det blir så inrutat då. Lite som att jag vägrar ha termometer så att man ser hur varmt/kallt det är ute. Det var grymt kul att se kollegornas miner när jag kommer i kortärmad kavaj och det var 4 grader ute! Det är ju helt sjukt, 4 grader i juni? Det var man ju bara inte beredd på! DS
PS 2: brödet blev helt OK, lite kompakt och lite smaklöst. Sirap hade varit en hit, men det hade vi inte hemma. Liiite mer salt hade varit bra också. DS
Det bor nästan 2 miljoner pers i Stockholm. Egentligen är det konstigt att man inte möter fler knäppisar. På tunnelbanan brukar de iofs vara relativt välrepresenterade. Människor som av en eller annan anledning beter sig utanför de outtalade reglerna. Pratar med sig själva, predikar högt om jordens undergång, sitter och pratar högt om knarkaffärer eller tja, bara beter sig allmänt underligt. Men borde det inte finnas fler som får för sig att t.ex. utnyttja busstiden till att byta om? Jag var nästan påväg att fråga hela bussen om det var OK att byta till träningskläder under resans gång. Det hade varit sjukt effektivt o jag som hade bråttom till mitt träningspass o allt. Men givetvis satt jag snällt kvar fullt påklädd.
Det där är ju ändå rätt bra kanske, eller i alla fall acceptabelt att vi fostrats till ett sådant starkt kollektivt medvetande som talar om vad vi får och inte får göra. Men ibland slår det ju över. I en storstad kan det lätt gå över till någon slags rädsla för sina medmänniskor. Eller är det något annat som leder till att man blundar för människor i sin omgivning? Minns mycket väl när jag hade ca 50 kuvert i en bunt på bussen och blev knuffad så att jag tappade alla kuvert på golvet (det var lervälling dessutom). Jag var nyinflyttad då så i min naivitet trodde jag att någon skulle hjälpa mig att plocka upp dem, eller i alla fall låta mig få böja mig ner o ta upp.... men de betedde sig som en skock panikslagna rådjur och trampade vilt omkring sig på mina fiina vita kuvert för att komma av bussen. Mmm, man får ta det goda med det onda när man bor i stan. Det verkar förresten vara nåt visst med mig och kuvert. Jag har lyckats tappa runt 300 kuvert i en gatukorsning en gång också... trots att jag körde dem i kartonger, på en s.k. "pirra" (typ pensionärsvagn). Några flög sin kos och blev överkörda av 1:ans buss. Men det stannade faktiskt en kvinna och hjälpte mig (iranier tror jag att hon var, det är ett trevligt folk :). Så jag hann med nöd o näppe lasta tillbaks hela balunsen innan den gröna gubben började blinka och ticka allt saktare tills det blev RÖTT o alla bilar tävlade sig genom korsningen.
Slutet gott, allting gott. Idag har jag bakat bröd. Vi får väl se om det blir gott, det innehåller:
mjöl
bakpulver
bikarbonat
lite farinsocker
filmjölk
lite salt
torkade aprikoser
pinjenötter.
Skjuts in i ugnen i 30 min, 200 grader.
Godnatt o sov gott!
PS 1: - om ni undrar hur mycket av varje som ska vara i brödet så är det bara att testa, jag vägrar att mäta upp, det blir så inrutat då. Lite som att jag vägrar ha termometer så att man ser hur varmt/kallt det är ute. Det var grymt kul att se kollegornas miner när jag kommer i kortärmad kavaj och det var 4 grader ute! Det är ju helt sjukt, 4 grader i juni? Det var man ju bara inte beredd på! DS
PS 2: brödet blev helt OK, lite kompakt och lite smaklöst. Sirap hade varit en hit, men det hade vi inte hemma. Liiite mer salt hade varit bra också. DS
lördag
Jag ger upp
Ja nu ger jag upp, jag har velat blogga så många gånger och letat halvt ihjäl mig efter sladden till kameran som gör det möjligt att föra över bilder, men nu ger jag mig, den har helt enkelt försvunnit i flytten. Så tills jag har köpt en ny får det bli bildlöst bloggande. Vad har hänt sedan sist? Tjaa, jag har ju fått ett drömlikt boende på Kungsholmen och just i denna stund håller H och hans pappa på att montera ihop vårt fina matbord från Boconcept. Jag lovar att det ska komma autentiska bilder längre fram, tills dess så får dessa bilder på borden vi köpt illustrera hur det kommer att se ut när det blir färdigt...
Det här
är nästan vårt matbord...fast vårt är inte så smalt utan har tjockare kanter.

...och det här är...nog kanske vårt soffbord, men vi har en grå glasskiva och jag kan inte riktigt avgöra om det är samma modell på bilden. Det är i alla fall sjukt praktiskt med att man kan höja upp alla 3 delar och gömma fjärrkontroller, dataprylar och serveringsfat mm i bordet! Inte minst nu när vi har 3 fjärrkontroller (...av någon outgrundlig anledning) som alla går till allt. Dvs. tv, högtalarsystem, cd-spelare, pvr-box och diverse annat som jag känner mig osäker på vad det är till för. Det kommer säkert det med.
är nästan vårt matbord...fast vårt är inte så smalt utan har tjockare kanter.
...och det här är...nog kanske vårt soffbord, men vi har en grå glasskiva och jag kan inte riktigt avgöra om det är samma modell på bilden. Det är i alla fall sjukt praktiskt med att man kan höja upp alla 3 delar och gömma fjärrkontroller, dataprylar och serveringsfat mm i bordet! Inte minst nu när vi har 3 fjärrkontroller (...av någon outgrundlig anledning) som alla går till allt. Dvs. tv, högtalarsystem, cd-spelare, pvr-box och diverse annat som jag känner mig osäker på vad det är till för. Det kommer säkert det med.
Skulle vara kul att visa lite foton från lägenheten som sagt, men det kommer det kommer. I övrigt så har jag börjat bli riktigt duktig med träningen nuförtiden. Stiger upp vid 9 (nåja, 9.45 blev det idag) varje lördag och tar mig till medelpassjympa på Friskis kl. 10.30. Idag var det en galen tjej från Lettland som var ledare. Hon ville ta ut alla sina aggressioner på oss sa hon, för att hennes land håller på att gå under. Kan bara säga att; det gjorde hon. Så fort man sackade efter lite skrek hon VAD HÅLLER NI PÅ MED? SPÄNN RUMPAN!!! Så jag spände rumpan. Extra mycket för Lettland idag. Vilken morgon :)
Ikväll blir det fotboll. Det bästa och jag menar det BÄSTA med den nya lyan är alla spontanbesök. Jag kan inte nog beskriva hur kul det känns att bo nästan som i en småstad fast samtidigt nära till allt. Alla har plötsligt tid att titta förbi, ta en fika, eller laga middag och bara hänga här en stund.
Lilla Bus (chanel) trivs också superbra här. Vi har dock lärt oss att inte vädra genom köksfönstret... sist vi gjorde det så höll H på att få en hjärtattack när han såg C sitta på fönsterbrädan... på UTSIDAN av fönstret!!! Tack o lov att hon trippade in igen, som om ingenting hade hänt.
Bäst att jag publicerar detta inlägg nu innan datorn får en knäpp, eller något. På måndag är det jag som tar med mig kameran till närmaste elektronikbutik och fixar en sladd. Får jag bara sen tag i en egen laptop också så kommer blogginläggen att strömmma in i denna lilla oas på Internet.
Må väl så länge, känn er nu patriotiska på vår Nationaldag och var inte blygsamma med att hedra ert fosterland :) Det gör alla andra, så varför ska vi vara sämre?
Ikväll blir det fotboll. Det bästa och jag menar det BÄSTA med den nya lyan är alla spontanbesök. Jag kan inte nog beskriva hur kul det känns att bo nästan som i en småstad fast samtidigt nära till allt. Alla har plötsligt tid att titta förbi, ta en fika, eller laga middag och bara hänga här en stund.
Lilla Bus (chanel) trivs också superbra här. Vi har dock lärt oss att inte vädra genom köksfönstret... sist vi gjorde det så höll H på att få en hjärtattack när han såg C sitta på fönsterbrädan... på UTSIDAN av fönstret!!! Tack o lov att hon trippade in igen, som om ingenting hade hänt.
Bäst att jag publicerar detta inlägg nu innan datorn får en knäpp, eller något. På måndag är det jag som tar med mig kameran till närmaste elektronikbutik och fixar en sladd. Får jag bara sen tag i en egen laptop också så kommer blogginläggen att strömmma in i denna lilla oas på Internet.
Må väl så länge, känn er nu patriotiska på vår Nationaldag och var inte blygsamma med att hedra ert fosterland :) Det gör alla andra, så varför ska vi vara sämre?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)