Glada dagar

Ja, Förra veckan fick vi ju FIRA H:s tillfrisknande och det gjorde vi med champagne och minichokladtårta. Men jag ska tala om att den räcker och blir över till 3 personer trots sin ringa storlek. Klicka på bilden för att förstora.


och nu tänker den uppmärksamme... varför skrev hon 3 personer... och varför är det 3 glas på bilden? Men det är ju så att H och jag har varit ungdomsvakt (finns det något annat mer passande begrepp för barnvakt åt tonåring?) åt hans systerson Amir från Iran i ca en månad. Han fick också skåla (i Zingo). Nedan är han på bild på stan - två svenska tjejer sprang fram och frågade om de fick vara med på kortet vilket gjorde honom mkt generad... hehehe

Han blev alldeles till sig av detta, inte så konstigt, kolla, det är ju nästan kind mot kind, eller åtminstonde kind mot öra...


När vi kom hem från shoppingen så sprang inte Chanel till dörren och hälsade på oss som vanligt... konstigt, hon som alltid rusar till dörren när hon hör nyckeln sättas i låset. Efter en stunds ihärdigt letande möttes vi av nedanstående syn... en känsla svår att beskriva infann sig. Lilla gumman, HUR hamnade du där??



Men kära nån, hur lyckades du hamna där ... och dessutom stänga luckan efter dig? Som tur var verkade Chanel inte påtagligt traumatiserad, utan anslöt sig till firandet genom att lukta på blommorna och sitta fint (jag hade ju kunnat rätta till duken, dagen till ära...)



Sedan inföll sig lugnet, Amir har åkt tillbaka till Shiraz och vi avnjöt hemlagat potatismos med äkta grädde samt pepparbiff på kakel-platta. Jag kan verkligen inte släppa det där med hur bra de fungerar som tallrikar. Maten kallnar inte på över en halvtimme! Perfekt för mig som är en super slow eater.

Sen fortsatte jag firandet genom att göra en banankaka. Superenkelt. 15 minuters arbete och en timme i ugnen. Blanda ihop nedanstående ingredienser efter behag. Men gör inte som jag och ta ut kakan efter 45 minuter, utan låt den bli klar, den blir liksom mera kaka då. Snarare än gegg i mitten med lite bränd topp. Tog tyvärr inget kort på det slutgiltiga resultatet, men det har som ni förstår en anledning... smaken var det dock inget fel på. Jag hade även adderat lite (läs, mycket, minst 2 dl) sirap så den blev rätt så karamelliserad och supersöt. Lite väl söt. Även för mig.

Trevlig helg!!

Just nu vill jag bara

känna mig tacksam för allt här i världen. Inte klaga på vare sig jobb eller omständigheter, för vad spelar det för roll? Igår fick jag höra att H inte har någon mera cancer kvar i sin kropp och helt plötsligt känns allt annat så oerhört oviktigt.
Dessutom har allt en tendens att ordna sig om man inte stressar ihjäl sig för jobbets eller något annats skull utan hanterar det hela med ro. Ro, det ska jag lära mig att implementera i vardagen. Ro... ta det hela med ro.

Känslan av att våga snegla bort mot horisonten av en framtid är så ny. Så länge har jag levt för varje enskild dag och inte planerat eller tagit något för givet. Den känslan ska jag också hålla kvar, men det är ändå hisnande att våga blicka framåt utan att bara mötas av mörka frågetecken. Nu finns det liv och finns det liv finns det hopp. Då kan jag våga kika fram litegrann bakom min gardin och känna solens strålar igen. Låta framtidens sol lysa in, för nu är det vår tur att få fortsätta leva.

Blogg-kaos

Nybörjarmisstag eller sedvanlig otur... hur som helst så hade jag laddat upp kanske 12 bilder från lägenheten här på bloggen utan att spara (och det tog tid, varje bild kanske 10 minuter pga stora bilder och kasst Internet). Självklart buggade Internet ur och alla bilder försvann. SKAM den som ger sig dock, här kommer ett nytt försök. NU sparar jag detta... så hoppas jag att det ska synas lite bilder här nedan.

Vardagsrummet, här syns inte min favoritinvestering...

... vår gigantiska sidolampa som fungerar som taklampa. I dessa nybyggen gör de det inte lätt för oss som flyttar in, inga taklampsanordningar finns. Så därför skaffade vi denna lampa som varje gång jag ser den påminner mig om little shop of horrors...

vardagsrummet från andra hållet...och en bit av köket.

vardagsrummet fick lite kräftskivepyntning inför inflyttningsfesten. Drinkvagnen vid fönstret är H:s favorit.

köksbordet och nya kökslamporna. Här har jag t.o.m. varit huslig nog att baka havreflarn! SÅ enkelt och så gott :)

kräftorna!!

sovrummet ser fortfarande lite kalt ut... ingen taklampa, inga gardiner, men det kommer väl tids nog. Vi har ju bara bott här i 3 månader! haha... Fondväggen syns ju ialla fall, på andra sidan sängen står en byrå som går i samma ton. H har även satt upp ett väggskåp som han byggt på egen hand i valnötsträ. Det blev säkert 10 ggr billigare än att köpa ett nyt skåp eftersom vi helt enkelt köpte några träskivor från BauHaus och snickrade ihop det själva (observera att jag säger "vi". Att koka kaffe och komma med glada tillrop är icke att förakta när man bygger, en mycket viktig insats enligt moi). Foto på byrån o skåpet får komma när jag och datorn kommer överens lite bättre en annan dag.

Chanels absoluta favoritplats, balkongen. Utsikten från balkongen börjar bli fotningsbar, den har ju annars bestått av grävskopor och jordhögar eftersom innergården inte blir klar förrän nästa sommar. Men så fort den börjar se representabel ut så ska jag fota o publicera :)

favoritpryl nr 2 i hemmet är givetvis tvättmaskin o torktumlare. Aldrig mera tvättstuga!!!


Andra sidan av badrummet. Duschen får jag fota en annan gång, det är svårt att få badrummet i sin helhet med på kort. Det är dock större än det verkar på dessa bilder.

All stenar jag samlade på Zakhyntos, Grekland (se semesterfoton på FB) kom till sin rätt i vår kon-kruka.

So Long!

Snart...

Snart kommer några foton på lägenheten som många frågat mig efter. Jag har bara nästan låtit denna blogg självdö. Inte helt... konstgjord andning kommer inom kort :)