God kväll,
Det bor nästan 2 miljoner pers i Stockholm. Egentligen är det konstigt att man inte möter fler knäppisar. På tunnelbanan brukar de iofs vara relativt välrepresenterade. Människor som av en eller annan anledning beter sig utanför de outtalade reglerna. Pratar med sig själva, predikar högt om jordens undergång, sitter och pratar högt om knarkaffärer eller tja, bara beter sig allmänt underligt. Men borde det inte finnas fler som får för sig att t.ex. utnyttja busstiden till att byta om? Jag var nästan påväg att fråga hela bussen om det var OK att byta till träningskläder under resans gång. Det hade varit sjukt effektivt o jag som hade bråttom till mitt träningspass o allt. Men givetvis satt jag snällt kvar fullt påklädd.
Det där är ju ändå rätt bra kanske, eller i alla fall acceptabelt att vi fostrats till ett sådant starkt kollektivt medvetande som talar om vad vi får och inte får göra. Men ibland slår det ju över. I en storstad kan det lätt gå över till någon slags rädsla för sina medmänniskor. Eller är det något annat som leder till att man blundar för människor i sin omgivning? Minns mycket väl när jag hade ca 50 kuvert i en bunt på bussen och blev knuffad så att jag tappade alla kuvert på golvet (det var lervälling dessutom). Jag var nyinflyttad då så i min naivitet trodde jag att någon skulle hjälpa mig att plocka upp dem, eller i alla fall låta mig få böja mig ner o ta upp.... men de betedde sig som en skock panikslagna rådjur och trampade vilt omkring sig på mina fiina vita kuvert för att komma av bussen. Mmm, man får ta det goda med det onda när man bor i stan. Det verkar förresten vara nåt visst med mig och kuvert. Jag har lyckats tappa runt 300 kuvert i en gatukorsning en gång också... trots att jag körde dem i kartonger, på en s.k. "pirra" (typ pensionärsvagn). Några flög sin kos och blev överkörda av 1:ans buss. Men det stannade faktiskt en kvinna och hjälpte mig (iranier tror jag att hon var, det är ett trevligt folk :). Så jag hann med nöd o näppe lasta tillbaks hela balunsen innan den gröna gubben började blinka och ticka allt saktare tills det blev RÖTT o alla bilar tävlade sig genom korsningen.
Slutet gott, allting gott. Idag har jag bakat bröd. Vi får väl se om det blir gott, det innehåller:
mjöl
bakpulver
bikarbonat
lite farinsocker
filmjölk
lite salt
torkade aprikoser
pinjenötter.
Skjuts in i ugnen i 30 min, 200 grader.
Godnatt o sov gott!
PS 1: - om ni undrar hur mycket av varje som ska vara i brödet så är det bara att testa, jag vägrar att mäta upp, det blir så inrutat då. Lite som att jag vägrar ha termometer så att man ser hur varmt/kallt det är ute. Det var grymt kul att se kollegornas miner när jag kommer i kortärmad kavaj och det var 4 grader ute! Det är ju helt sjukt, 4 grader i juni? Det var man ju bara inte beredd på! DS
PS 2: brödet blev helt OK, lite kompakt och lite smaklöst. Sirap hade varit en hit, men det hade vi inte hemma. Liiite mer salt hade varit bra också. DS
måndag
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det är alltid lika härligt att läsa dina inlägg, så himla underhållande, du kanske skule bli krönikör nånstans?
Undrar förresten om det är just det där med att folk ignorerar en som gör att jag verkligen hatar stockholm och typ får en klump i magen så fort jag ens närmar mig den staden... Hu alla är så otrevliga, tur att du har flyttat dit :-)
Kram/Veronica
ha,ha,ha! skönt att få skratta lite denna trista dag..:)
Skicka en kommentar